03 april 2009

Vårkänslor

Nu är det vår ute, och det är april. Våren har alltid betytt känslor av upprymdhet och samtidigt vemod. Det är väl så jag är konstruerad, och sen har det ofta hänt betydelsefulla saker på våren. April kommer nu alltid att föra med sig mycket känslor, april kommer alltid att vara sammanlänkat med april 2007. Då kom Signe, efter mycket om och men kom Signe in i mitt liv. Något av det bästa som hänt mig...

Våren 2007 var otroligt fin, i alla fall april och delvis maj. Sommaren blev ju gräslig, men det kan ju inte bli för bra. Är det fint väder länge finns det alltid en del av en som väntar på veckorna av ösregn.

Imorgon är det två år sedan jag promenerade på vätterstranden och inte hade en aning om att jag skulle föda barn på kvällen. I min värld får man värkar på nätterna så när jag vaknade på morgonen trodde jag att det inget blidde denna dag heller. Det var en vacker och solig dag, luften var fortfarande klar, trots allt var det ju bara början av april. Jag var på gott humör. Sen hämtade vi Simon på förskolan vid 12:30, han gick ju på föräldraledighetsschema. Vid fyra blev vi uppmanade att åka in till förlossningen på grund av sipprande fostervatten. Där träffade jag den underbara barnmorska som sedan hjälpte Signe ut i världen.

(Eller ja, hon tog sig väldigt snabbt ut ur den själv, hon kom som utskjuten som ur en kanon på en eller kanske två hemska krystvärkar)

Jag trodde först allt var falskt alarm, det hände ju inget. Men innan vi skulle åka hem drog värkarbetet igång, som om man tryckt på en knapp. Klockan var då efter sex på kvällen. Halv åtta var hon ute.
- Vilken tur att ni inte åkte hem, sade barnmorskan.
Hennes förlossning är ett så positivt minne. Jag var verkligen upprymd, även under själva förlossningen, kände att jag hade full kontroll över situationen. Lustgasen och barnmorskan spelade en mycket viktig roll. Allt var så bra, människorna, den lilla bebisen som kom så fort och som var godmodig nog att låta mamma och pappa sova, fika och äta frukost. Morgonen efter åkte vi hem.

Nu är det två år sedan. Bebisen har blivit flicka, som ska fylla två år imorgon och ha kalas. Nu gäller det för hennes firande moder att hitta ballonger. Det finns inte en enda, har letat i flera stora affärer. Ska alla ha kalas i helgen?! En nackdel med att skaffa aprilbarn... Det finns ett par konsumbutiker jag inte har besökt, får väl göra det...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar