Såhär såg lilla Esmeralda ut för knappt ett år sedan, (26/12 2008), min käraste vän Marias dotter. Då var hon ju tre månader. Här har jag fått äran att hålla i henne och förevigat detta på foto. Undrar vem som tog bilden, kanske var det Maria.
Sen har jag inte träffat henne under hela året. Nu i helgen som var kom dock Maria med familj, och lilla Esmeralda har börjat ta lite försiktiga steg. 14 månader är den lilla damen snart. Tiden går fort, även om man tycker den sniglar sig fram ibland.
Det var såklart mycket trevligt att ha dem här. När de åkt så firade vi Fars Dag genom att besöka en restaurang. Barnen fick målarkritor så de inte skulle tröttna. Signe uppskattade verkligen besöket och ville såklart gärna socialisera med de andra gästerna. Simon började visst känna sig risig. Dagen efter förstod vi varför. 12:50 ringer de från förskolan på mobilen, jag är precis på väg in till ett möte.
"Din son kräktes nyss" hör till de mest oönskade fraser man vill höra. Just magsjuka vill jag inte ha hem! Som tur är kräktes han inte mer och vi andra har inte blivit smittade. Han har emellertid varit olustig i magen hela veckan och därmed också på gräsligt humör. Precis vad jag behövde. Känner mig inte direkt som någon rolig typ heller...
Stön. Tung energikrävande dag på jobbet. I helgen ska jag städa och kanske kan vi börja fixa iordning Signes rum. Inte det roliga, utan det sega - måla och lägga golv...
Eftersom jag lutar fram huvudet på bilden ser det ut som att jag har ett jättehuvud eller är kortväxt. Inget av detta stämmer. :-D
Tänk att man alltid kan hitta så mycket konstiga fel på sig själv på kort. Jag tycker det var en jättefin bild och kan inte ens efter att du påpekat det se att ditt huvud skulle se ovanligt stort ut eller att för den delen att du skulle se kortväxt ut.
SvaraRaderaNej, man är såklart lite väl kritisk ibland mot foton på sig själv. Jag går inte omkring med vanföreställningar att jag är ful eller vanställd på något sätt, men det händer ofta att jag hittar fel på bilder. :-)
SvaraRadera